Chablis

Några enkla ord om ett stort vin

Ingvar Nilsson, 1999-01-08

 

OMRÅDET I STORT

Chablis utgör ett geografiskt avgränsat område som tillhör Bourgogne med ligger norrut, cirka 10 mil norr om Bourgognes hjärtland och i själva verket närmare champagne. I Chablis odlas endast vitt vin. Druvan är som i resten av Bourgogne chardonay.

Precis som i resten av Bourgogne är det svårt att direkt avgöra vad som utmärker ett bra vin då man står på systembolaget och ska välja. Först och främst måste man veta vilket kategori vinet tillhör (se nedan). Därefter är ett avgörande förhållande vilken producent som odlat och vinifierats vinet. Slutligen är det för de förnämsta vinerna också avgörande vilken vingård vinet kommer ifrån. Självklart påverkar också årgången vinets kvalitet.

Eftersom Chablis ligger så långt norrut är man mer känslig än på de flesta ställen för variationer i väder såsom vind, regn och sol. Vissa år har man problem med att få fram ett moget vin. Andra år hotar vårfrosten att ta livet av vinrankans blommor.

Vinet växer på en mycket kalkhaltig jord (gammal sjöbotten med sediment av mussel- och ostronskal) varför vi får ett ganska skarpt och spetsigt vin som ofta anses vara fyllt av mineral och flinta.

INDELNING AV OMRÅDET

Chablis indelas i fyra olika "kvalitetsnivåer". Det enklaste vinet kallas Petit Chablis. Därnäst kommer den vanliga Chablis. Tillsammans upptar dessa två kvalitetsnivåer 3.772 tunnland. Dessa viner ligger ofta kring dryga hundralappen i pris

Premier Cru odlas i 22 olika vingårdar som sammanlagt upptar 1.482 tunnland. För ett PC-vin får man ge 150 – 250 kronor

Grand Cru vinerna odlas i 7 vingårdar på sammanlagt 246 tunnland (dvs 4.5% av arealen). Ett bra GC-vin brukar betinga ett pris från 250 kronor upp till kanske 400 kronor eller mer

VINIFIKATION OCH KARRAKTÄR

På grund av "le terroir" och klimatet får man sällan så runda viner fyllda med tropisk frukt som i övriga Bourgogne. I stället får vi strama eleganta, torra viner med hög syra. Stål, sten, mineral och flinta är ord som brukar användas. En hård friskhet ska finnas även om GC-viner av goda årgångar och från ekfat kan närma sig övriga Bourgogne i smörighet och vaniljton.

I Chablis finns det olika skolbildningar. Det råder en kamp mellan de som lagrar på nya ekfat, vilket ger ett rundare och mjukare vin och de som mera lutar sig åt den traditionella ståltanksmodellen.

DETTA BRUKAR VI VILJA ÄTA TILL EN CHABLIS

Ostron, ostron och åter ostron är väl vår huvudfavorit till Chablis. Men överhuvudtaget tycker vi att lättare fiskrätter brukar gå hem. Varför inte en plattfisk i vitvinssås (kanske inte piggvar som kan vara lite för kraftig i smaken). En ångkokt hälleflundra med skirat smör och pressad potatis har precis den mildhet jag tycker ska kunna passa en Chablis. Eller varför inte ångkokt lax med örtsås?

Om den är ekfatslagrad tycker jag att vaniljtonen i den väl kan gå hand i hand med sötman från en färsk hummer. En smakrik ekfatslagrad GC kan faktiskt också göra sig riktigt till en lättare rätt på kvalkött eller varför inte kyckling.

DET VI SKA DRICKA I AFTON

I afton erbjuder familjen Hedsäter tre olika viner från producenten Jean-Marc Brocard som av Parker har bedömts som bra. (***). I Chablis förfogar man över 61,75 tunnland vingårdar i alla fyra kvalitetsnivåerna. Man skördas mekansikt (!), låter vinet jäsa på ståltank samt lagrar därefter 10% på nya ekfat och blandar därefter, allt för att ge vinet en viss rondör.

Först har vi Petit Chablis vinet från 1997 som produceras under domaine-namnet Sainte-Claire. Det har under hösten 1998 fått stämpeln fynd av de flesta svenska vinproducenter.

Därefter har vi PC vinet Fourchome från 1996 som även detta fått fyndstämpel hösten 1998

Kronan på verket blir GC vinet från 1996 från vingården Les Clos. Denna vingård (på 61,1 tunnland) anses av parker vara den förnämsta i Chablis. Familjen Brocard delar den (som så ofta i Bourgogne) med ett stort antal andra odlare. Den ligger på nordöstra sidan av floden Sarein, inklämd mellan GC vingårdarna Blanchots och Valmur på en sluttning som vätter mot sydväst.

Vinerna från denna vingård utmärks av stark mineralton och känslan av fuktiga stenar med inslag av äpple och citron. Det är kraftigt och fylligt med perfekt syra. Närvaron av flinta gör att den går att skilja från de övriga Bourgognernas mer runda fyllighet.

Till detta åt vi gratinerade hummerhalvor ned sköljd med Laurrient Perrier, 1988 samt pocherad lax med örtsås och pressad potatis, följt av glass med hjortron åtföljd av en ungdomlig Sauterne. Visst är livet underbart att leva